Torsdagen den 9e Augusti var det Värmlands DM i långdistanslöpning, 10km på bana.

 

Jag kom dit efter att ha vilat måndag och tisdag pga känningar i halsen, det hade släppt under onsdagen så jag körde ett lättare pass då.

Så tävlingen blev första ordentliga passet, så såg det inte som något annat än ett träningspass.

Hade nästan på känn att mina planerade 35:42 inte skulle slås den dagen.

 

Starten gick och jag hamnade i en fin trio med Lars Lundegård och Karl-Martin Nordling, dock som väntat så hade mina ben inte den styrkan jag velat.

Låg på ungefär 3:42 fart första KM, har inga 100% korrekta tider då min klocka krånglar.

Vi hjälptes till med att dra, men efter ca 5-6km kände jag att sommarträningen med intervaller saknades.

Fick släppa ca 5 meter fram till de båda och sprang och hämtade vätska att hälla över mig vid bortre långsidan, gjorde ett snabbt ryck tillbaka och anslöt lätt, krafterna återvänder alltid lite när jag får svalka mig.

 

Kunde inte gå upp och dra, då jag hade alldeles för sega ben för att hålla uppe tempot.

Kände stor besvikelse när jag sprang, då jag vet att jag KAN prestera mycket bättre.

 

Kom i alla fall i mål på tiden 37.18,09, inget stabilt 36-lopp som jag brukade göra tävlingarna innan.

 

Detta loppet fick mig att inse att jag måste börja träna mer.

Mer egenträningar och helst intervaller också.

 

Ville ha revansch, så begav mig till Edane och sprang Brunskogsloppet två dagar senare

(Separat inlägg ovan)