Förra helgen sprang jag värmlandsserien i orientering.

Hade en lång sträcka på 7,6km om jag inte minns fel.

Första 3 kontrollerna gick helt okej, sen var Fredrik Nordström ikapp mig till 3e och jag skulle försöka hänga med honom till 4e kontrollen, men var tydligen inte tillräckligt uppmärksam när jag tog ett hopp över en sten, landade vid ett flertal stenar och foten gled mellan två av dem.

 

Slutade med ett fint skrapsår upp längs benet och en lätt stukad fot.

Stukningen känner man bara för stunden, sen går det över och jag fortsatte springa.

Bommade rätt mycket och började öka farten, vilket resulterar i:

 

Långa sträckor: tjänar mycket tid

Korta sträckor: onödig missad tid

 

Måste försöka hitta en fin balans där mellan.

 

Fick en slutsträcka på 11km och Kils OK tog hem segern.

 

Slutet gott, allting gott.

Förutom min stukade fot.

 

Blev lugna pass där efter.